Engelsbergs bruk |
73790 Ängelsberg, Schweden (Värmlands län) |
|
Anschrift |
Ängelsbergsvägen 4
|
Ausstellungsfläche | - leider noch nicht bekannt |
Öffnungszeiten
|
|||||||||
Stand von 03/2019
|
We don't know the fees. Preise sind uns nicht bekannt. |
||||||||
Kontakt |
|
||||||||
Homepage | www.fagersta.se/turism/engelsbergsbruk.4.77ce246e14d7ac0b88249256.html |
Lage / Anfahrt |
Ängelsberg ist ein Ort in der schwedischen Provinz Västmanlands län und der historischen Provinz Västmanland. Ängelsberg liegt am See Åmänningen und am sekundären Länsväg U 668. Über den Länsväg U 664 gelangt man in den etwa acht Kilometer westlich gelegenen Hauptort der Gemeinde, Fagersta. In der Nähe befindet sich die Raffinerie Engelsberg, die älteste noch erhaltene Erdölraffinerie der Welt. Der Bahnhof von Ängelsberg ist ein kleiner Eisenbahnknoten an der Bahnstrecke Ängelsberg–Kärrgruvan und der Bahnstrecke Kolbäck–Ludvika. |
|||
Lage / Anfahrt (other) |
Ängelsberg är en småort i Västervåla socken i Fagersta kommun. Ängelsberg ligger vid sjön Åmänningen sydost om Fagersta. Stationssamhället Ängelsberg ingår i Ekomuseum Bergslagen.
Engelsbergs bruk är ett före detta järnbruk som ligger vid sjön Åmänningen strax utanför tätorten Ängelsberg i Fagersta kommun i Västmanlands län. Den historiska anläggningen är ett världsarv och en del av Ekomuseum Bergslagen. |
Beschreibung | Wikipedia: ist ein Industriemuseum, das 1993 in die Liste des Weltkulturerbes aufgenommen wurde. Es war im 18. und 19. Jahrhundert eine der modernsten Eisenhütten Europas. Zur Anlage gehören Herrenhof mit Park, Verwaltungsgebäude, Arbeiterwohnungen und natürlich die Industriegebäude, in denen sich noch die gesamte technische Ausrüstung der damaligen Zeit befindet. Das Hüttenwerk Engelsberg ist ein Teil des Ekomuseums Bergslagen. 1681 wurde dort ein Hüttenwerk gegründet, das das Eisenerz der umliegenden Gruben verarbeitete. Einige Jahrzehnte später hatte sich das Werk zu einem der wichtigsten Eisenproduzenten Schwedens entwickelt. In seiner Glanzzeit umfasste das Werk etwa 50 Gebäude, von Verwaltungsgebäuden über die Industriegebäude, wie z. B. Hochofen, Schmiede, Waage u. a., bis zu Arbeiterwohnungen und einer Branntweinschenke mit Übernachtungsmöglichkeiten für Tagelöhner. Nicht zu vergessen die herrschaftlichen (Herrenhof, Parkanlage und Gärtnerhäuschen u. a.) und landwirtschaftlichen Einrichtungen (Ställe, Getreidemagazin u. a.). Gegen Ende des 19. Jahrhunderts geriet das Hüttenwerk aufgrund der Konkurrenz von ausländischen Eisenerzeugnissen mit moderner Technologie in wirtschaftliche Schwierigkeiten. Zwar wurden 1917 eine Lancastershireschmiede und ein modernes Walzwerk gebaut, aber schon 1919 wurde das Werk stillgelegt. In den 1970er Jahren wurde das Hüttenwerk restauriert. Es bewahrt den Zustand von ungefähr 1870, als es das letzte Mal umgebaut wurde. Die Maschinen und technischen Vorrichtungen aus dieser Zeit (vor allem im Hochofen und in der Schmiede) sind noch voll funktionstüchtig. |
Beschreibung (other) |
Wikipedia: Bruket, som historiskt tillhört Västervåla socken och Gamla Norbergs bergslag, anlades 1681 av häradshövdingen Per Larsson Gyllenhöök (1645–1706). Då hade järnbearbetning redan bedrivits på platsen sedan länge av bergsmän. Per Larsson Gyllenhöök och senare hans son Anders Gyllenhöök (1674–1757) utvecklade bruket, så att det i början av 1700-talet bestod av tre hyttor, tre hammarsmedjor, en såg och en vattenkvarn. Anders Gyllenhöök sålde Engelsberg 1728 till familjen Söderhielm, som under 1700-talet moderniserade bruket ytterligare. 1746 brann herrgården och fick nyuppföras. Lorents Petter Söderhielm lät på 1780-talet uppföra den västra flygeln på herrgården för att få plats med sin stora familj, med sina två hustur hade han nitton barn, av vilka femton nådde vuxen ålder. Han lät även bygga om masugnen. Efter släkten Söderhielm blev Anders Hebbe ägare till Engelsberg, men han bodde under tiden på Högfors bruk. Han sålde det 1825 till Gabriel Casper Timm. Han lät modernisera herrgården som då förfallit. Hyttan, en så kallad mulltimmerhytta fick förhöjd masugnspipa, han byggde en rostugn, installerade malmkross, blåsmaskin och värmapparat, samt lät ersätta de gamla tyskhärdarna med franchecomtéhärdar. Han hade för avsikt att även uppföra två lancashirehärdar men tvingades på grund av begränsade ekonomiska resurser att vänta till 1887 innan han hade råd med detta. Kort därefter tvingades han i konkurs. Hans son och sonson försökte under en tid att driva bruket vidare men 1890 fick man lov att stänga smedjan och 1891 utarrenderades hyttan. Hyttan utarrenderades 1903 -1915 till Fagersta bruk. I stället försökte Clas Gabriel Timm som den siste i släkten som ägde bruket att anlägga en fiskodling i ett område nära Åmänningen och var den förste i Sverige att odla regnbågsforell. 1908 upphörde smidet vid herrsmedjan helt. Engelsberg fungerade från 1832 som fideikommiss inom familjen Timm. Generalkonsul Axel Ax:son Johnson köpte bruket 1916, varvid fideikommisset upphörde, och inlemmade det i Avesta Jernverks förvaltning. Under hans ledning hölls gamla mulltimmerhyttan ingång en tid men 1919 blåstes den ut för gott. Axel Axelsson Johnson var dock mycket intresserad av äldre järnsmide och lät 1920 uppföra två smidesugnar för att kunna hålla det gamla smidet igång. Fram till 1950-talet hölls traditionen igång förrätta bolagsstämman vid Ängelsbergs bruk och under en paus besöka smederna i deras arbete. Engelsbergs bruk ägs fortfarande av familjen Ax:son Johnson genom Nordstjernan AB. Med hjälp av Riksantikvarieämbetet restaurerades bruket på 1970-talet. Vid bruket finns herrgård, park, brukskontor, arbetarbostäder och industribyggnader. Engelsberg är det enda bruk i Sverige som har kvar såväl byggnader som det mesta av den tekniska utrustningen. Bruksmiljön hotades av den stora skogsbrand som härjade i området i augusti 2014, omedelbart sydost om bruket. Världsarv Engelsbergs bruk upptogs 1993 på Unescos världsarvslista. Motiveringen löd: |
[dsp_museum_detail.cfm]
Datenkonformität | Mehr Informationen |